నిన్నటి మొన్నటి కాఁక నేఁ డేఁటికే
(॥పల్లవి॥)
నిన్నటి మొన్నటి కాఁక నేఁ డేఁటికే
యెన్నికెతో రమణుఁడ యియ్యకోలైతివి
(॥నిన్న॥)
మక్కువ నాపైఁజల్లి మన్ననలు నించితివి
యెక్కడి సుద్దులు నీకు నేమి చెప్పేము
చెక్కులూనుఁ బులకించె చేతు లిట్టె చెమరించె
వెక్కసాననె నిన్ను వెంగెమాడ నేఁటికే
(॥నిన్న॥)
మెచ్చి నన్నుఁ బొగడుచు మీఁదఁ జేయి వేసితివి
మచ్చరాలుఁ గపటాలు మానితి మిఁక
పచ్చడము గప్పఁగాను భావ మెల్లఁ గరఁగితి
కొచ్చి కొచ్చి యిఁక నిన్నుఁ గొర నేమిటికే
(॥నిన్న॥)
కన్నుఁ గొనలనె నవ్వి కాఁగిట నన్నుఁ గూడితి
వెన్నెని సంతోసాలు యిఁక నెంచేము
వున్నతి శ్రీవెంకటేశ వొద్దికైతి మిద్దరము
పన్నుకొని వాసిరేఁచే పంతము లేమిటికే
(||pallavi||)
ninnaḍi mŏnnaḍi kām̐ka nem̐ ḍem̐ṭige
yĕnnigĕdo ramaṇum̐ḍa yiyyagolaidivi
(||ninna||)
makkuva nābaim̐jalli mannanalu niṁchidivi
yĕkkaḍi suddulu nīgu nemi sĕppemu
sĕkkulūnum̐ bulagiṁchĕ sedu liṭṭĕ sĕmariṁchĕ
vĕkkasānanĕ ninnu vĕṁgĕmāḍa nem̐ṭige
(||ninna||)
mĕchchi nannum̐ bŏgaḍusu mīm̐dam̐ jeyi vesidivi
machcharālum̐ gabaḍālu mānidi mim̐ka
pachchaḍamu gappam̐gānu bhāva mĕllam̐ garam̐gidi
kŏchchi kŏchchi yim̐ka ninnum̐ gŏra nemiḍige
(||ninna||)
kannum̐ gŏnalanĕ navvi kām̐giḍa nannum̐ gūḍidi
vĕnnĕni saṁtosālu yim̐ka nĕṁchemu
vunnadi śhrīvĕṁkaḍeśha vŏddigaidi middaramu
pannugŏni vāsirem̐se paṁtamu lemiḍige